Flygmedicin handlar om hur flygmiljön påverkar människan och yrkesuppgifterna för en flygläkare inbegriper alltifrån undersökningar och bedömning av flygande personal till att genomföra patientförflyttningar i flygande farkoster.
Ernstings bok anses vara ett referensverk för de speciellt intresserade (vilken semester som helst skall jag läsa den..)
I Sverige blir man flygläkare genom att gå en kurs på några veckor, efter detta får man på uppdrag av transportstyrelsen undersöka piloter, för att få undersöka professionella piloter behöver man i tillägg en kortare praktik. De allra flesta flygläkare i Sverige arbetar dock inte med patienttransporter.

Utmaningarna inom transportdelen av flygmedicin är till allra största delen helt oberoende av transportmedlet och således likartade som när man transporterar en IVA patient i en bilambulans eller genom sjukhuskorridorerna till en CT undersökning. Några speciella förutsättningar och utmaningar finns dock och vi skall fokusera på att diskutera dessa.
De mest intressanta och uppenbara faktorerna att ta hänsyn till vid flygtransporter är lågt lufttryck och den åtföljande hypoxin. Här finns en hel del missuppfattningar som vi skall reda ut. I tillägg till dessa finns det en rad andra faktorer som också är viktiga.
 
Även om man inte arbetar med flygtransport av patienter så kan man råka ut för att medpassagerare blir sjuka när man flyger med ett vanligt passagerarplan, även här finns en del missuppfattningar som vi skall diskutera
 
Att flyga har alltid fascinerat människan, nästan lika fascinerade är vi av huruvida det är farligt att flyga. Riskbegreppet applicerat på detta område blir ofta infekterat av mycket emotioner. Vi skall prata lite om detta också. Här är en artikel från USA om risker med att flyga ambulanshelikopter. Är det annorlunda i Sverige? Vilka risker är vi beredda att ta och är det till och med farligt att vara läkare?
 
Väl mött
Joacim

Att arbeta i ett katastrof- eller krigsområde innebär utmaningar och förutsättningar som i mångt och mycket skiljer sig från sjukhusets trygga miljö och kända väggar. Prehospitalt arbete i känd hemmastad kan även det bjuda på liknande överraskningar, och ge intryck och inblick i saker man inte visste fanns alldeles runt hörnet.
Jag kommer berätta om mina sju uppdrag med Läkare Utan Gränser, min erfarenhet från Försvarsmakten, vår stiftelse Life Support Foundation med verksamhet i Tanzania, samt upplevelser och erfarenheter från akutläkarbilen i Stockholm.
Fem krig, två jordbävningar och total samhällskollaps jämför jag kontinuerligt med ett tryggt Sverige och en centraloperation och IVA på Karolinska som inte saknar några resurser. Jag kommer nog fram till att de medicinska skillnaderna är små, men att miljön, förutsättningarna och tillgängliga resurser stundom skiljer sig enormt.

Välkomna till föreläsningen
Henrik Jörnvall

ps
några filmklipp att titta på som förberedelse till föreläsningen:
Insats på Haiti
Nyhetsinslag om Jordbävning i Nepal

En av de mest centrala uppgifterna för en läkarbemannad prehospital förstärkningsenhet är att säkra en fri luftväg och adekvat ventilation. Vanligen görs detta genom prehospital intubation av patienter med t.ex. sänkt medvetande, hjärtstillestånd eller främmande kropp i luftvägarna.
Prehospital anestesi och intubation bör ske med sjukhuskvalité. Den prehospitala miljön medför emellertid särskilda utmaningar som försvårar luftvägshanteringen.
Under föreläsningen går vi igenom när, var och hur prehospital anestesi/intubation ska genomföras. Även praktiska luftvägstips, prehospital strategi vid svår luftväg samt sövningsläkemedel och relaxantia kommer att diskuteras.
 
Rekommenderad litteratur är engelska riktlinjer om Prehospital anestesi   
samt skandinaviska riktlinjer om prehospital luftvägshatering 

Varmt välkomna.
Mikael Gellerfors

Under den här rubriken kommer måndagens alla åtta diskussionsfall återfinnas. Läs igenom och förbered er på att under diskssionen kunna redovisa er hantering (vid oklara förutsättningar anger ni det ni antar) En del fall har dessutom specifika frågor att besvara.

Men ganska bra.. Natalie May, medarbetare på det virtuella utbildningssjukhuset St Emlyns har arbetat ett år på ambulanshelikoptern i Sydney. Sydney HEMS anställer ST läkare på sin ambulanshelikopter och är kända för bra utbildningsverksamhet.
I en rad artiklar beskriver hon sin upplevelse av arbetet på ambulanshelikoptern på ett bra vis. (Att arbeta där är både möjligt och på många vis en bra ide även som svensk ST läkare). Dessutom finns det stora principiella likheter mellan den prehospitala och sjukhusbundna akuta intensivvården och därmed en hel del att lära även i vår sjukhusbundna vardag
Således, om man har några minuter över:
Del 1 om utbildning
Del 2 om betydelsen om CRM, NTS etc
Det finns totalt 7 delar och du hittar allihop här: