There are no entries for this period.

AKTUELLT
Datum för kurs 2017
v 17, 24-28/4


Kurs 2017 


Prehospitalkursen 2017 går 24/4-28/4

I enlighet med den feedback och de önskemål vi fick från förra kursen så kommer vi bland annat att kraftigt öka antalet övningstillfällen på kursen 2017. Vi försöker också flytta tillbaka till Nya Varvet, lokalerna är bra och det är möjligt att bo till konkurrenskraftiga priser precis jämte kurslokalerna vilket gör att man slipper de långa transporterna. Kursen är numera öppen även för akutläkare. Detta leder till både betydligt bredare diskussioner och, tror jag, större utbyte för alla. Vi är två akutspecialiteter som har mycket att lära av varandra.

I många sammanhang ser vi ett ökat fokus på prehospital akutsjukvård och många har synpunkter på denna del av vården. Insikten om att samma grundläggande medicinska kvalitetskrav råder på sjukvård utanför sjukhus sprider sig också sakta. Det är därför viktigare än någonsin att vi som läkare har reella och korrekta medicinska kunskaper även om denna del av sjukvården.

Vi ser hur ambitionerna och den prehospitala vårdkvaliteten i landet sakta förbättras. I  den dramatiska ändan av terapiarsenalen har nu flera prehospitala resuscitativa thoracotomier (clamshell) gjorts och i åtminstone en region är det en etablerad prehospital teknik, stödd av det regionala traumarådet. Blod och plasma ges regelbundet prehospitalt. Insikten om behovet av sjukhusstandard på den prehospitala intensivvården gör att man numera bland annat regelbundet monitorerar behövande patienter med invasiv blodtrycksmätning. Ultraljud används också allt oftare i diagnostiken. Alla hjärtstoppspatienter som behandlas av prehospital läkare får numera också post-ROSC intensivvård och diagnostik redan prehospitalt. (se gärna färsk översiktsartikel i LT):

 Den numerärt största andelen patienter vi möter prehospitalt är dock betydligt mindre dramatiskt sjuka och kräver kunskaper som delvis ligger utanför anestesispecialiteten. Akutläkarna leder här utvecklingen och sätter den standard man som prehospital läkare måste nå upp till. Även de mindre dramatiska patienterna får numera också bättre vård, den yngre generationen läkare har ofta en hög ambitionsnivå som sporrar även äldre kollegor. Betydelsen av träning sprids också via våra yngre kollegor.
Det finns självfallet behov för flera typer av läkarspecialiteter även utanför sjukhus och i slutändan är det förstås kompetens och inte specialisttillhörighet som betyder något. Det tål också att upprepas att det handlar om ett teamarbete och det akutmedicinska teamet med läkare och sjuksköterska är lika klassiskt som svårslaget. Ett exempel på behovet av läkare hittar vi i region Skåne där ambulanssjuksköterskorna konsulterar läkare om en femtedel av alla patienter, även när läkaren bara är tillgänglig över telefon.

Som ni säkert vet så är de senast startade ambulanshelikopterbaserna i Värmland och Dalarna nu bägge i drift. Bägge dessa verksamheter driver den medicinska utvecklingen framåt på ett mycket bra vis. Verksamheterna har ju också inneburit många nya arbetsmöjligheter för intresserade läkare. Även på akutläkarbilarna i Göteborg och Stockholm har man nyrekryterat läkare. En försiktig gissning är också att man på flera platser kommer fortsätta ha behov av nyanställningar den kommande tiden. Även försvarsmakten har numera förmåga till prehospital intensivvård och akutsjukvård och rekryterar nu läkare och sjuksköterskor till sina helikopterskvadroner och den ambulanshelikoptersjukvård dessa ansvarar för.
Vi behöver engagerade och duktiga kollegor inom prehospital intensivvård och akutsjukvård, tveka inte att söka om ni är intresserade!

 Ni har möjligen också läst att ett antal landsting gått samman och bildat flygbolaget ”Svensk Luftambulans”, genom detta så hoppas man bland annat minska kostnaderna med att driva sina ambulanshelikoptrar. Svensk luftambulans har uttryckt ambitioner att bidra avseende den medicinska utvecklingen inom prehospital intensivvård. Genom Mikael Gellerfors deltar man på ett förtjänstfullt vis redan aktivt avseende prehospital medicinsk forskning.

 Ambulanshelikoptrar är i många situationer ett bra transportmedel. Som Ni vet så ger det möjlighet att transportera medicinsk kompetens till patienten inom stora områden och också snabbt transportera patienten direkt till optimal vårdnivå. Väder, tekniska problem och ökad byråkrati i flygbranschen begränsar dock användbarheten. Kostnaderna är ett annat problem som ofta nämns.
I Socialstyrelsens traumautredning påtalas behovet av alternativa transportmedel för att få ut läkarkompetens till behövande patienter. Många sjukhus har glädjande nog kvar systemet med att sända ut läkare med ambulans till svårt sjuka och skadade patienter (”läkarlag, sjukhusgrupper” etc). Detta är förstås en potentiellt viktig resurs och något som fler sjukhus borde införa och utbilda inför. I och med att exempelvis anestesiklinikerna på allt fler centralsjukhus övergår till dubbla jourlinjer ryms också en sådan resurs inom jourorganisationen. Det vore intressant att sammanställa vilka sjukhus som har en sådan fungerande  organisation och hur den i så fall fungerar.
Hör gärna av er till mig så kan jag sammanställa!

Det viktigaste inlägget under året vad gäller akut intensivvård både på och utanför sjukhus står dock en akutläkare för: Nicholas Aujalay, en kompetent och erfaren akutläkare, rörde upp en del känslor i anestesimiljöer när han i en blogg i Sjukhusläkaren  menade att akutläkarna själva borde ta hand om patienterna med sviktande vitala funktioner på akutmottagningarna. Förhoppningsvis leder detta till en konstruktiv diskussion på våra kliniker som gagnar patienterna som regelmässigt tillhör sjukhusets sjukaste. Samma höga kvalitetskrav råder på intensivvården av dessa patienter och självfallet bör resusciteringen av dessa inte belasta en ensam läkare under upplärning.

Hur berör då detta prehospitalkursen?
Ett konkret och konstruktivt sätt att hantera den här frågeställningen är förstås att vi fokuserar på och förbereder oss för att förbättra vår egen insats i samband med olika ”larm-situationer”. Vår kurs handlar ju primärt om prehospital intensivvård och akutsjukvård. De senaste kurstillfällena har vi dock också lagt ett ökat fokus på hur vi kan tillämpa de kunskaper och färdigheter kursen förmedlar även i de akuta situationer vi möter på sjukhus.

Under SFAI veckan, v 38 i Karlstad kommer vår delförening SFLPA (svensk förening för läkare inom prehospital akutsjukvård), vara aktiv. Dels håller vi ett prehospitalt symposium där vi bland annat kommer diskutera hur vi skall möta ökande krav på vårdkvalitet även i svåra situationer. Vi kommer dessutom delta med en föreläsning i fortbildningsprogrammet om akut omhändertagande av neurotrauma och också hålla en separat prehospital praktisk workshop. Vi hoppas förstås att så många som möjligt av er har möjligt att komma dit.
Igen stort tack för att ni tagit er tid att läsa och förmedlar information om kursen till era kollegor på klinikerna. Hör gärna av er om ni har nyheter jag kan publicera på hemsidan.


Hjärtligt välkomna med kursanmälan.
/Joacim

Är du nyfiken på aktuell litteratur att läsa om hospital och prehospital intensivvård och akutsjukvård.
Titta först gärna på vår egen sida FOAM! där vi hela tiden publicerar bra och aktuellt material från nätet

Kolla också kalendern med aktuella händelser



-Det är så viktigt med regelbunden träning och fortbildning. Här är förslag på "Mikroundervisning" anpassad för anestesiklinkens sjukhusuppdrag inom critical care.
En lista anpassad för "critical care" på sjukhus. Använd eller gör en egen. Att gå igenom en mikroundervisning behöver inte ta längre än 5 minuter. Styrkan ligger i att man gör det varje dag.
Testa på morgonmötet på hemmakliniken?

 


Joacim

Senaste inläggen under "Aktuellt"

Arkiv

Senaste FOAM

2015 > 06

Försök att bortse från att den här killen refererar från erfarenheter som soldat. DET VIKTIGA är att han beskriver hur man blir RIKTIGT BRA på något. Och det är ju det vi har tänkt att bli, eller hur? Så lyssna och fundera och om du undrar hur vi rent konkret kan applicera detta hos oss så finns ett förslag nedan:

Cognitive Unloading
Standardization & Preparation
våra riktlinjer och att kunna dom
Checklists
Korta generiska checklistor som vi kan utantill
Premade Decision Points and Triggers
GCS 8-10 för RSI, SaO2<90 för ventilation, nödkoniotomi när...

Cognitive Rally Points (Stop Points)
Hard and Soft Rally Points
När en resuscitering inte går som det skall, eller efter ROSC eller då piloten säger "10 minuter" på skadeplatsen
Take a Deep Breath
Tactical breathing-Det funkar, se förra FOAMet eller prova själv

Build Decision Making Power
Deliberate Practice
De praktiska momenten i mikroundervisningen?
Review Experiences
M&M möten eller bara den egna reflektionen
Timely Expert Feedback
Regelbunden uppföljning
Socratic Method-Suck it Up!
vi kan tom lära oss av "Big B" på SS :)
Simulation
Både med och utan facilitator

Stress Inoculation
Cognitive Tempering
En facilitator är som en Personlig tränare..
The Rule of 130%-do the basics better than anyone else
Det är därför det är så viktigt att vi verkligen gör mikroundervisningen Varje dag
Limbic Learning-emotional reaction burns it in
Train until you can’t get it wrong
Varje dag
You fall to the level of your training

Stay Flexible
Cognitive Flexibility
Acknowledge BIases
Ask disconfirming questions

Läs hela inlägget »

Det pågår ju en diskussion om vilken metod för koniotomi som är bäst.
Denna länk har flera bra texter/video

Läs hela inlägget »
Etiketter: esa, koniotomi, luftväg

Senaste artiklar

2015 > 06

Artikeln innehåller en hel del matnyttigt. Visste ni att
 

  • Dödsfall bland överdoser av läkemedel nu överskrider trafiködsfall i USA, opioider dominerar och bland dom dominerar Methadon
  • biotillgängligheten av Naloxone IN är bara 4-30%,
  • Halveringstiden 30-90 min,
  • full effekt inte kan räknas med vid överdos av Buprenorphin (bla Temesta),
  • tid till effekt, iv 1-2 min, im 6 min, IN 4 min, intralingualt (sic) 30 s
  • Rekommenderad startdos varierar mellan 0,04mg och 2 mg och mycket talar för att det är bättre att börja med en låg dos och titrera under kontrollerad ventilation. Målsättning att r eversera ventilationsdepressionen och inte CNS depressionen.
  • Effekten av Naloxon förstärks av förhöjt pCO2
  • Med för stor dos finns risk för OWS (opioid withdrawal sdr) som kan leda till delirium, kramper, hypertensiva kriser med arytmier men också ARDS..
  • Ett ökat intresse av att göra naloxon tillgängligt bland lekmän knutna till riskmiljöer, THN ("take home naloxone") men evidensen saknas ännu
Läs hela inlägget »
Etiketter: opioid, överdos, naloxon, review

Kalender
Aktuella och viktiga händelser