Lediga platser både v 20 och v 21 2021

På grund av stort intresse för den extrakurs vi erbjuder till deltagare som skall ansöka om specialistkompetens före nästa års kurs så kan vi nu erbjuda lediga platser på båda kurserna nästa vår. Det finns således platser både v 20 och v21 till våren. Vil du anmäla dig till 

Datum för 2021 års kurs: v20, 17-21/5

Datum för 2021 års kurs är satt till v 20, 17-21/5. Anmälan öppen! Välkomna!

There are no entries for this period.

AKTUELLT
Datum för kurs 2017
v 17, 24-28/4


Kurs 2017 


Prehospitalkursen 2017 går 24/4-28/4

I enlighet med den feedback och de önskemål vi fick från förra kursen så kommer vi bland annat att kraftigt öka antalet övningstillfällen på kursen 2017. Vi försöker också flytta tillbaka till Nya Varvet, lokalerna är bra och det är möjligt att bo till konkurrenskraftiga priser precis jämte kurslokalerna vilket gör att man slipper de långa transporterna. Kursen är numera öppen även för akutläkare. Detta leder till både betydligt bredare diskussioner och, tror jag, större utbyte för alla. Vi är två akutspecialiteter som har mycket att lära av varandra.

I många sammanhang ser vi ett ökat fokus på prehospital akutsjukvård och många har synpunkter på denna del av vården. Insikten om att samma grundläggande medicinska kvalitetskrav råder på sjukvård utanför sjukhus sprider sig också sakta. Det är därför viktigare än någonsin att vi som läkare har reella och korrekta medicinska kunskaper även om denna del av sjukvården.

Vi ser hur ambitionerna och den prehospitala vårdkvaliteten i landet sakta förbättras. I  den dramatiska ändan av terapiarsenalen har nu flera prehospitala resuscitativa thoracotomier (clamshell) gjorts och i åtminstone en region är det en etablerad prehospital teknik, stödd av det regionala traumarådet. Blod och plasma ges regelbundet prehospitalt. Insikten om behovet av sjukhusstandard på den prehospitala intensivvården gör att man numera bland annat regelbundet monitorerar behövande patienter med invasiv blodtrycksmätning. Ultraljud används också allt oftare i diagnostiken. Alla hjärtstoppspatienter som behandlas av prehospital läkare får numera också post-ROSC intensivvård och diagnostik redan prehospitalt. (se gärna färsk översiktsartikel i LT):

 Den numerärt största andelen patienter vi möter prehospitalt är dock betydligt mindre dramatiskt sjuka och kräver kunskaper som delvis ligger utanför anestesispecialiteten. Akutläkarna leder här utvecklingen och sätter den standard man som prehospital läkare måste nå upp till. Även de mindre dramatiska patienterna får numera också bättre vård, den yngre generationen läkare har ofta en hög ambitionsnivå som sporrar även äldre kollegor. Betydelsen av träning sprids också via våra yngre kollegor.
Det finns självfallet behov för flera typer av läkarspecialiteter även utanför sjukhus och i slutändan är det förstås kompetens och inte specialisttillhörighet som betyder något. Det tål också att upprepas att det handlar om ett teamarbete och det akutmedicinska teamet med läkare och sjuksköterska är lika klassiskt som svårslaget. Ett exempel på behovet av läkare hittar vi i region Skåne där ambulanssjuksköterskorna konsulterar läkare om en femtedel av alla patienter, även när läkaren bara är tillgänglig över telefon.

Som ni säkert vet så är de senast startade ambulanshelikopterbaserna i Värmland och Dalarna nu bägge i drift. Bägge dessa verksamheter driver den medicinska utvecklingen framåt på ett mycket bra vis. Verksamheterna har ju också inneburit många nya arbetsmöjligheter för intresserade läkare. Även på akutläkarbilarna i Göteborg och Stockholm har man nyrekryterat läkare. En försiktig gissning är också att man på flera platser kommer fortsätta ha behov av nyanställningar den kommande tiden. Även försvarsmakten har numera förmåga till prehospital intensivvård och akutsjukvård och rekryterar nu läkare och sjuksköterskor till sina helikopterskvadroner och den ambulanshelikoptersjukvård dessa ansvarar för.
Vi behöver engagerade och duktiga kollegor inom prehospital intensivvård och akutsjukvård, tveka inte att söka om ni är intresserade!

 Ni har möjligen också läst att ett antal landsting gått samman och bildat flygbolaget ”Svensk Luftambulans”, genom detta så hoppas man bland annat minska kostnaderna med att driva sina ambulanshelikoptrar. Svensk luftambulans har uttryckt ambitioner att bidra avseende den medicinska utvecklingen inom prehospital intensivvård. Genom Mikael Gellerfors deltar man på ett förtjänstfullt vis redan aktivt avseende prehospital medicinsk forskning.

 Ambulanshelikoptrar är i många situationer ett bra transportmedel. Som Ni vet så ger det möjlighet att transportera medicinsk kompetens till patienten inom stora områden och också snabbt transportera patienten direkt till optimal vårdnivå. Väder, tekniska problem och ökad byråkrati i flygbranschen begränsar dock användbarheten. Kostnaderna är ett annat problem som ofta nämns.
I Socialstyrelsens traumautredning påtalas behovet av alternativa transportmedel för att få ut läkarkompetens till behövande patienter. Många sjukhus har glädjande nog kvar systemet med att sända ut läkare med ambulans till svårt sjuka och skadade patienter (”läkarlag, sjukhusgrupper” etc). Detta är förstås en potentiellt viktig resurs och något som fler sjukhus borde införa och utbilda inför. I och med att exempelvis anestesiklinikerna på allt fler centralsjukhus övergår till dubbla jourlinjer ryms också en sådan resurs inom jourorganisationen. Det vore intressant att sammanställa vilka sjukhus som har en sådan fungerande  organisation och hur den i så fall fungerar.
Hör gärna av er till mig så kan jag sammanställa!

Det viktigaste inlägget under året vad gäller akut intensivvård både på och utanför sjukhus står dock en akutläkare för: Nicholas Aujalay, en kompetent och erfaren akutläkare, rörde upp en del känslor i anestesimiljöer när han i en blogg i Sjukhusläkaren  menade att akutläkarna själva borde ta hand om patienterna med sviktande vitala funktioner på akutmottagningarna. Förhoppningsvis leder detta till en konstruktiv diskussion på våra kliniker som gagnar patienterna som regelmässigt tillhör sjukhusets sjukaste. Samma höga kvalitetskrav råder på intensivvården av dessa patienter och självfallet bör resusciteringen av dessa inte belasta en ensam läkare under upplärning.

Hur berör då detta prehospitalkursen?
Ett konkret och konstruktivt sätt att hantera den här frågeställningen är förstås att vi fokuserar på och förbereder oss för att förbättra vår egen insats i samband med olika ”larm-situationer”. Vår kurs handlar ju primärt om prehospital intensivvård och akutsjukvård. De senaste kurstillfällena har vi dock också lagt ett ökat fokus på hur vi kan tillämpa de kunskaper och färdigheter kursen förmedlar även i de akuta situationer vi möter på sjukhus.

Under SFAI veckan, v 38 i Karlstad kommer vår delförening SFLPA (svensk förening för läkare inom prehospital akutsjukvård), vara aktiv. Dels håller vi ett prehospitalt symposium där vi bland annat kommer diskutera hur vi skall möta ökande krav på vårdkvalitet även i svåra situationer. Vi kommer dessutom delta med en föreläsning i fortbildningsprogrammet om akut omhändertagande av neurotrauma och också hålla en separat prehospital praktisk workshop. Vi hoppas förstås att så många som möjligt av er har möjligt att komma dit.
Igen stort tack för att ni tagit er tid att läsa och förmedlar information om kursen till era kollegor på klinikerna. Hör gärna av er om ni har nyheter jag kan publicera på hemsidan.


Hjärtligt välkomna med kursanmälan.
/Joacim

Är du nyfiken på aktuell litteratur att läsa om hospital och prehospital intensivvård och akutsjukvård.
Titta först gärna på vår egen sida FOAM! där vi hela tiden publicerar bra och aktuellt material från nätet

Kolla också kalendern med aktuella händelser



-Det är så viktigt med regelbunden träning och fortbildning. Här är förslag på "Mikroundervisning" anpassad för anestesiklinkens sjukhusuppdrag inom critical care.
En lista anpassad för "critical care" på sjukhus. Använd eller gör en egen. Att gå igenom en mikroundervisning behöver inte ta längre än 5 minuter. Styrkan ligger i att man gör det varje dag.
Testa på morgonmötet på hemmakliniken?

 


Joacim

Senaste inläggen under "Aktuellt"

Arkiv

Senaste FOAM

2014

En bra genomgång av underlaget för att ge trombolys vid olika svårighetsgrader av lungemboli. EKG förändringar och några klipp på UCG bilder.. De flesta verkar eniga om att vid HLR eller LE med uttalad hemodynamisk påverkan är det okontroversiellt med trombolys.

Läs hela inlägget »
Etiketter: lungemboli, trombolys

En riktigt bra föreläsning med både ljud och slides av Karel Habig, chef för Sidney HEMS. Clinical governence, utbildningskvalitet/kompetens, utrustning, blodprodukter, REBOA, mekanisk CPR, ECMO-CPR..
Vem blir första in i SSAI programmet?
Är det dags att börja sätta artärnål (i ljumsken) på alla hjärtstopp? Optimering av myokardperfusionstryck. Förbereder oss för REBOA procedur/E-CPR?
 

Läs hela inlägget »

Kan dom kan väl vi? Tittade på deras träningsvideo och det där med uppvärmning har dom missat?
Prehospital transfusion inom Auckland HEMS

Läs hela inlägget »
Etiketter: transfusion

Här finns mängder av bra ppts. om du bara orkar en se Gareth Davies ppt om "clinical goverannce"
Presentasjoner fra Luftambulansedagene i Tromsø 2014

Läs hela inlägget »
Etiketter: kongress

En video som återskapar en situation med svår luftväg vid ett elektivt ÖNH ingrepp. Om skådespeleriet någorlunda korrekt återger det reella förloppet kan man kanske konkludera med att kollegorna inte tillhörde de vassaste knivarna i lådan men videon innehåller mängder med bra incitament för oss att öva/drilla in hantering av svår luftväg. Betydelsen av både goda medicinska kunskaper och färdigheter men också bra CRM!
Vårt dilema är ju att de här patienterna då och då också råkar ut för olyckor/sjukdom som gör att de akut skall sövas prehospitalt..
PHARM Video svår luftväg

Läs hela inlägget »
Etiketter: crm, luftväg

Intervju med den anestesiolog som framgångsrikt utförde REBOA (resuscitation endovascular baloon ocklusion of the aorta,,) för första gången prehospitalt. En patient som efter en fallolycka hade stora bäckenskador och var i uttalad cirkulatorisk chock. Anestesiologen som var van att lägga katetrar i ljumsken beskriver ändå att han upplevde proceduren som utmanande med små dimensioner på kärlen. Således en potentiellt livräddande åtgärd där betydelsen av träning och tydliga rktlinjer belyses. Något att överväga under transport?
EM crit Pod cast 133

Läs hela inlägget »

Vad är rationalen för 1 mg varannan minut.. Artärnål i ljumsken under resuscitering? Vilket perfusionstryck behöver du genom myocardiet för att få ROSC?
Riktigt bra genomgång för bättre individanpassad AHLR!
EMcrit podcast 130

Läs hela inlägget »
Etiketter: ahlr adrenalin

Inspirerande podcast m Scott Weingart som belyser hur vi som specialister kan förbättra exempelvis AHLR genom att bedriva individualiserad vård som inte alltid täcks in av algoritmerna.
​Podcast 125 – The New Intra-Arrest from SMACCgold

Läs hela inlägget »
Etiketter: podcast, ahlr

Senaste artiklar

2014

Effect of video laryngoscopy on trauma patient survival: a randomized controlled trial.

En studie gjord i Baltimore av bla Rick Dutton. En randomiserad studie där man jämförde intubation av akuta patienter med vanlig laryngoscopi 
(VL) respektive Glidescope (GVL). Ingen skillnad i mortalitet i hela gruppen men längre intubationstider i GVL gruppen och post hoc analys visade på större desaturering och högre mortalitet i subgruppen allvarliga skallskador..

Det är ju flera av oss som använder Glidescope primärt. Bör vi fundera igen? Varför är inte denna artikel relevant för oss?

Någon som vill kommentera?

 

Läs hela inlägget »

En intressant artikel som tidigare varit publicerad på hemsidan, kanske för de som inte hann läsa den då. Påverkar denna artikel vårt val mellan centralsjukhus och regionsjukhus för patienter med GCS 14? "Hur mycket" skall till för att vi skall kalla patienten GCS 14?

Läs hela inlägget »
Etiketter: tbi, skallskada

Denna artikel av Andreas Kruger från 2013 undersöker ncidensen av kritiskt sjuka/skadade patienter i en skandinavisk population. Indirekt visar den på andelen patienetr som är i behov av läkarbedömning/vård. Denna är 25-30 patienter/10000 invånare och år. Detta mpotsvarar exempelvis ca 4000 patienter/ år i Västra Götalandsregionen
Pre-hospital critical care by anaesthesiologist-staffed pre-hospital services in Scandinavia: a prospective population-based study

Läs hela inlägget »

Kalender
Aktuella och viktiga händelser